BAHASA CAMPA SEBELUM ABAD KE-19 M: PENCAPAIAN ILMUNYA DAN PENGAYAAN BAHASA MELAYU KINI (CAMPA LANGUAGE BEFORE 19TH CENTURY AD: KNOWLEDGE ACHIEVEMENT AND ENRICHMENT IN MALAY LANGUAGE)

Shaharir Mohamad Zain

Abstract


Abstrak 

Keserumpunan Campa dengan Melayu diperlihatkan menerusi kebudayaan (agama dan bahasa). Mulanya seagama Hindu dan Buddha kemudian Islam. Dipaparkan bukti Islamnya Campa lebih awal daripada penduduk di Malaya bahkan dengan Sumatera (Aceh) yang biasa dianggap kerajaan Malayonesia pertama memeluk Islam.  Pembesar Istana Campa telah Islam mulai akhir abad ke-9 M dan kami buktikan raja Campa pertama memeluk Islam ialah tahun 960 M. Keserumpunan bahasa Campa dengan bahasa Melayu, iaitu rumpun bahasa Austronesia, mulai dikaji 1822 oleh Crawford dan diperkukuh oleh ramai sarjana terutamanya oleh Keane dan Kern (akhir abad ke-19 M). Pelbagai kaedah kajian keserumpuan dipaparkan dan satu daripadanya menerusi keserupaan perkataan. Dalam hal ini penulis ini sendiri melakukan kajian sebegini berasaskan kamus Aymonier dan Cabaton (1906) dan mendapati sekitar 39 peratus serupanya perkataan Campa dengan Melayu. Ini lebih tinggi daripada keperluan minimum 30% wujudnya perkataan yang serupa dalam kalangan serumpun bahasa. Bukti tertua keserumpunan bahasa Campa dengan bahasa Melayu ialah pengelompokan sarjana China abad ke-4 M lagi tentang bahasa ini dengan bahasa Funan dan Sriwijaya sebagai bahasa Kunlun, atau malah lebih awal lagi sebagai bahasa Kolan oleh Yunani abad pertama Masihi.  Dengan menggunakan kamus ini dan 115 buah prasasti Campa dalam bahasa Campa yang telah dikumpul dan diterjemah ke dalam bahasa Melayu kini oleh Zahrin dan Alinor (2018), maka dibuktikan bahasa Campa menjadi asas semua istilah bilangan dalam bahasa Melayu yang bersistem perpuluhan, dari istilah kosong (khaung/khuong) hingga puluh (pluh), ratus (ratuh/rituh), ribu (ribu/ribau/ribuv/rabak/ rabau/ rabuv/ ribuv/rubau/rubuv) , laksa (lasa, taman), keti (kot), juta (chai), koc/tik (sepuluh juta), haval (seratus juta) dan kotchai (seratus bilion).  Bahasa Campa mengangkat bahasa Melayu menjadi wahana tertua kedua di dunia dalam ilmu kepemimpinan menerusi Prasasti Mi Son XVI bertarikh 1010 Saka (=1088 M). Bahasa Campa mampu menjadi sumber pengayaan wahana ilmu dalam bahasa Melayu kini menerusi istilah yang telah ada dalam bahasa Campa berabad-abad lamanya seperti untuk beberapa perkataan Inggeris yang masih tiada dalam bahasa Melayu ad infinitum, pole star atau loadstar, artisan, contemplation, enlightened, instantaneously, knowledgeable, learned, next, sage dan supernatural.  Bahasa Campa mampu membuktikan banyaknya perkataan bahasa Melayu yang asli, bukan yang dimomokkan hanya ada empat-lima patah perkataan sahaja itu.  Bahasa Campa juga membuktikan bahasa Melayu memang telah lama sebelum Islam lagi menjadi wahana berfikir dan berkarya kerana adanya perkataan asli untuk perkataan fikir, tafakur, ilmu, aritmetik, matematik, sains, kritik, logik, minda, mistik, refleksi dan istilah-istilah dalam hasil seni bina dan teknologi khasnya seperti istilah Campa untuk candi / wat, istana, persada, rumah, empangan,  lebuh raya,  pengairan, tali air, dan terusan. Ada dijumpai nama jurutera Campa dalam prasastinya, Prasasti Drai Lai I, bertarikh 1331 M. Bahasa Campa, menerusi Kamus Aymonier dan Cabaton itu, mampu memberi etimologi perkataan dalam bahasa Melayu yang selama ini tidak diketahui dan ini boleh menjadi pelengkap kepada kamus etimologi mutakhir bahasa Melayu-Indonesia oleh DPK (1996), KITLV (2008), DBP (2020) dan MCP (1991- kini). 

Kata kunci: Campa, Bahasa Melayu, batu bersurat

 

Abstract 

The Campa and Malay clump or stock is described via culture (religion and language). Initially they were of the same Hindu-Buddha religion and later Islam. A proof that Islam came earlier in Campa than in Malaya or even in Sumatera (Aceh) where it is commonly believed to be the first Malayonesian king embraced Islam is presented. Muslim courtiers have been served in the Campa palace since the end of the 9th century AD and we argue that the first Muslim Campa king was throned in 960 AD.  The Campa and the Malay languages are of the same clump, the Austronesian language, was first studied by Crawford in 1822 and the finding was strengthen by many scholars especially by Keane and Kern in the late 19th century. Many methods of studying the clump of any two languages are briefly described and one of them is by identifying the prevalence of similarity of words. Based on the Campa-French dictionary by Aymonier and Cabaton (1906), we find that 39 percent of the Campa words are the same or almost the same Malay words. This is higher than the usual criterium of a minimum of 30 percents cognates among the members of a clump of languages. The oldest proof that the Campa language is of the same clump as the Malay is the fact that the Chinese writers in the 4th century had already categorized the Campa, Funan and Sriwijaya languages as a single language which they called it as the Kunlun language, or even earlier referred to as the Kolan language by the Greeks in the 1st century AD. By using the the Campa-French dictionary mentioned above and the 115 campa inscriptions collected and translated into the present Malay by Zahrin and Alinor (2018) we prove that the Campa language is a basis for a systematic decimal  terminology of numbers in Malay from kosong (khaung/khuong) to puluh (pluh), ratus (ratuh/rituh, sepuluh puluh), ribu (ribu/ribau/ribuv/rabak/ rabau/rabuv/ribuv/rubau/rubuv, sepuluh ratus), laksa (lasa, taman, sepuluh ribu), keti (kot, sepuluh laksa), juta/yuta (chai, sepuluh keti), koc/tik (sepuluh chai, sepuluh juta), haval (sepuluh koc/tik, seratus chai, seribu keti) and kotchai (seketi chai, sepuluh laksa chai, selaksa koc/tik,  seribu haval, seratus ribu juta, seratus bilion).  The Campa language elevates the Malay language as the second oldest language in the world, after the Greek, which contains a leadership theory as found in the Mi Son XVI inscription dated 1010 Saka (=1088 AD). The Campa language is capable of becoming the source of enriching the medium of knowledge in the present Malay language by using appropriate terminologies in Campa language which have been there for centuries such as presently known in English but unknown in the present Malay such as ad infinitum, artisan, contemplation, enlightened, instantaneously, knowledgeable, learned, next, pole star or loadstar, sage and supernatural. The Campa language is capable of proving the abundance of the original Malay words, to counter some quarters of anglophile Malays who have been cynically asserted that there are only four or five original Malay words. The Campa language proves long before Islam came to this region that the language has been used as medium for thinking and creativity in Malay language as well since the language has her own original terminologies which correspond the present Malay words adopted from Arabic or English, namely fikir, tafakur, ilmu, aritmetik,  matematik, sains, kritik, logik, minda,  mistik,  refleksi and terminologies in products of architecture for the present Malay words such as candi or wat (temple) istana (palace), persada (elegant and grand palace or castle), and  rumah (house) and products of technologies for the present Malay words  such as empangan (dam), terusan (canal), pengairan (irrigation), tali air (waterway) and  lebuh raya (highway or expressway). A name of an engineer is found in a Campa inscription, Drai Lai I Inscription, dated 1331 AD.  Original Campa words in the dictionary by Aymonier dan Cabaton (1906) provide etymological roots for many Malay words and thus become complementary lists to the present Malay-Indonesian etymology dictionaries by DPK (1996), KITLV (2008), DBP (2020) and MCP (1991-now) 

Keywords: Campa, Malay language, inscriptions


Full Text:

PDF

References


Abdullah, I. 1992. Islam di India Nusantara dan China. Kuala Lumpur: Nurin Enterprise.

Afzan, Y. 2017. Kalau roboh kota Melaka papan di jawa hamba dirikan! The Patriots. https://www.thepatriots.asia/kalau-roboh-kota-melaka-papan-dijawa-hamba-dirikan/

Ahmat Adam. 2017. Batu Bersurat Terengganu. Betulkah Apa Yang Dibaca Selama Ini? Petaling Jaya: SIRD

al-Attas, S.M.N. 1970. The Correct Date of the Terengganu Inscription. Published 1984 by Muzium Negara. Published 2015 by Centre for Advanced Studies on Islam, Science and Civilisation (CASIS), UTM berjudul.

Alinor, M.A.K. 2006. Ulasan buku G. Maspero, The Champa Kingdom. The History of an Extinct Vietnamese Culture, White Lotus Press 2002. Jawhar 3(1): 64-69.

Alinor, M.A.K. 2018. Prasasti Malayonesia dan khususnya Prasasti Campa. Dlm. Zahrin & Alinor. 2018. Makalah asalnya berjudul, “Prasasti Berbahasa Melayu-Campa” yang dibentang di Seminar Arkeologi Kebangsaan di USM 26-27 Julai 2008.

Asmah Hj. Omar. 1993. Bahasa dan Alam Pemikiran Melayu. K. Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.

Asmah Hj. Omar. 2008. Susur Galur Bahasa Melayu. Edisi Kedua. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.

Asmah Hj. Omar. 2012. The Terengganu stone inscription: A portrayal of the community’s culture. Dlm. Zainiy M.b.U (pnyt.). 2012. Batu Bersurat of Terengganu. Its Correct Date, Religio-Cultural and Scientific Dimensions, pp. 82-98. Kuala Lumpur: Department of National Heritage.

Aymonier, E. 1889. Grammaire de Langue Chame. Saigon: Imperial Colonial.

Aymonier, E. & Cabaton, A. 1906. Dictionnare Cam-Francais. Paris: de L’ecole Francaise D’extreme-Orient, MDCCCCVI (=1906)

Azhar, I. 2011. Memartabatkan Bahasa dan Sastera Nasional dalam Upaya Meningkatkan Ketahanan Budaya Serumpun. Jurnal Elektronik Jabatan Bahasa & Kebudayaan Melayu 3: 103-118.

Bastion, A. 1870. Sprachvergleichende Studies mit besonderer Beruccksichtigung der Indochinesischen Sprachen. Leipzig.

Blagden, C.O. 1924. A Note on the Trengganu Inscription. JMBRAS II(3): 258-263.

Blust, R.A. 1998-2018. Austronesian languages. Encyclopædia Britannica, Inc. https://www.britannica.com/topic/Austronesian-languages

Blust, R.A, Greenhill, S.J. & Gray R.D. 2008. The Austronesian Basic Vocabulary database: From bioinformatics to lexomics. Evol. Bioinform. Online 4: 271-283.

Briggs, L.P.1951. The Anciet Khmer Empire. Terj. 1999 terhadap karya asalnya 1951 dalam bahasa Perancis. Bangkok: White Lotus Press.

Burhanuddin Al-Hilmy. 1946. Kongres Parti Kebangsaan Melayu Malaya Tahun 1946 di Melaka. https://ms-my.facebook.com/Prof DrZainurRashid/posts/di-atas-robohnya-kota-melaka-kita-bangunkan-jiwa-merdekabersatu-padulah-segenap-/704633802917920/

Bynon, T. 1977. Historical Linguistics. London: CUP.

Christal, E. 1991. Champa and the Study of Southeast Asia. Dlm. Le Campa et Le Monde Malais: Acts de la Conference Internationale sur le Campa et le Monde Malais, hlm. 66. Paris: Centre d’Histoire et Civilizations de la Peninsule Indochinoise.

Clayre, B. M. 1965-1966. A Comparison of Some Dialects of Dusun. The Sabah Society 3: 3-12.

Crawford, J. 1822. Malay of Champa contains a dictionary of the Cham language. Journal of an embassy to the courts of Siam and Cochin China [reprinted] 1967; Kuala Lumpur, London, New York: Oxford University Press.

DPK. 1996. Senarai Kata Serapan dalam Bahasa Indonesia. Indonesia: Departemen Pendidikan dan Kebudayaan.

Dempwolff, O. 1934. Vergleichende Lautlehre des austronesischen Wortschatzes, Band 1: Induktiver Aufbau einer indonesischen Ursprache. Beihefte zur Zeitschrift für Eingeborenen-Sprachen 15. Berlin: Dietrich Reimer.

Dempwolff, O. 1934-1938. Vergleichende Lautlehre des austronesischen Wortschatzes. 3 vols. Zeitschrift für Eingeborenen-Sprachen Special Publication nos. 15, 17, 19. Berlin: Reimer.

Dempwolff, O. 1937. Vergleichende Lautlehre des austronesischen Wortschatzes, Band 2: Deduktive Anwendung des Urindonesischen auf austronesische Einzelsprachen. Beihefte zur Zeitschrift für Eingeborenen-Sprachen 17. Berlin: Dietrich Reimer.

Dempwolff, O. 1938. Vergleichende Lautlehre des austronesischen Wortschatzes, Band 3: Austronesisches Wörterverzeichnis. Beihefte zur Zeitschrift für Eingeborenen-Sprachen 19. Berlin: Dietrich Reimer.

Dyen, I. 1971. The Chamic language. Dlm Sebeok E. (pnyt.). Current Trend in Linguistics, hlm. 200-210. The Hangue: Mouton

Fontaine, M.C. 1882-1883. Annales de l’extreme Orient 5. Paris: Challamel.

Goebl, H. 1984. Dialektometrische Studien. Anhand italoromanischer, rätoromanischer und galloromanischer. Sprachmaterialien aus AIS und ALF. Vol. I. (Beihefte zur Zeitschrift für romanische Philologie 191.) Tübingen: Niemeyer.

Greenhill, S. J. & Gray, R.D. 2005. Testing Population Dispersal Hypotheses: Pacific Settlement, Phylogenetic Trees, and Austronesian Languages. Dlm. Mace R., Holden G. & Shennan S. (pnyt.). The Evolution of Cultural Diversity: Phylogenetic Approaches. UCL Press.

Hamy, E-T. 1877. La Nature 8, IX, pp. 292, mengikut Annales de l’Extreme Orient 5, 264, Paris: 1882-83.

Himly, K. 1890. Sprachvergleichende Untersuchungen des Worterschatzes der TschamSprache . Situngsberichte der kaiserlichen-kOniglichen A kademie der Wissenschaften 322-456.

Hourani, G.F. 1979. Arab Seafaring. New Jersey: Princeton University Press.

Howard, M.C. 2012. Transnationalism in Ancient and Medieval Societies: The Role of Cross-Border Trade and Travel. North Carolina: MacFarland & Co.

Howard, M.C. 2016. Textile and Clothing of Viet Nam: A History. Jefferson, North Carolina: Macfarland & Co.

Ibrahim, S. 1985. History of the Malay Kingdom of Patani. Ohio: Ohio Univ. Press.

Intan. 1991. Malaysia Kita. Kuala Lumpur: INTAN.

Jac-Her-Goualc’h, M. 1995. Tentera Campa pada awal abad ke-13 M. Dlm. Ismail H., Lafont P.B. & Dharma P. (pnyut.). Dunia Melayu dan Dunia Indochina, hlm. 169-188. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan

Pustaka.

Jelani, A.H. 2008. Sejarah dan Tamadun Bangsa Melayu. Kuala Lumpur: Utusan Publications.

Kamus Besar Bahasa Indonesia. 1995. Edisi ke-2. Jakarta: Balai Pustaka.

Kamus Dewan 2010. Edisi Ke-4. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.

Kamus Dewan Perdana. 2020. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.

Keane, A.H. 1880. On the Relations of the Indo-Chinese and Inter-Oceanic Races and Languages. The Journal of the Anthropological Institute of Great Britain and Ireland 9: 254-289.

Kern, H. C. 1886. De Fidji-taal vergeleken net hare verwanten in Indonesië en Polynesië. Verhandelingen der Koninklijke Akademie van Wetenschappen, afdeeling Letterkunde 16: 1-242.

Kern, H.C.1889. Taalkundige gegevens ter bepaling van het stamland der MaleischPolynesische volkeren. Verslagen en mededeelingen der Koninklijke Akademie van Wetenschappen, Afdeeling Letterkunde (3rd Series) 6:270-287.

Kernaf, G. 1996. Linquistik Bandingan Historis. Jakarta: P.T. Gramedia.

KITLV. 2008. Loan-words in Indonesian and Malay. KITLV Office Jakarta: Yayasan Obor Indonesia.

Landes, A. 1886. Contes Tjames textes at caracteres tjames, accompagnes de la transcription du premier conte en caracteres romains et d’un lexique. Saigon: Autoreg.

Lebra, F. M., Hickey, G. C. & Musgrave, J.K. 1964. Ethnic Groups of Mainland Southeast Asia. New Haven: Human Relations Area Files Press.

Maspero, G. 1928/2002. The Champa Kingdom: The History ofan Extinct Vietnamese Culture. Bangkok: White Lotus 2002. Terj. Versi asalnya dlm Perancis, Le Royaume de Campa, Paris: editions G. Vanoest,1928.

MCP. 1991-kini. Malay Concordance Project (MCP).

Mohamad Zain, M. & Alinor, M.A.K. 2008. Inskripsi Campa. Dlm. Nik Hassan Shuhaimi, N.A.R. (pnyt.). Kebudayaan, Kesenian & Peradaban Alam Melayu, hlm. 195-239. Bangi: ATMA, Universiti Kebangsaan Malaysian.

Morice, A. 1875. Etude sun deux dialects de IiLndo-Chine les Tjams et les stiengs. Paris, Maisonneuvre: Revue de linguistique.

Muhammad Junus, D. 1968. Silsilah Tawarich Radja-Radja Keradjaaan Atjeh. Tanpa nama Penerbit.

Nerbonne, J. & Kretzschmar, W. Jr. 2006 Progress in dialectometry: toward explanation. Literary and Linguistic Computing 21/4: Special Issue on Progress in Dialectometry, 387–397.

Noriah, M. 1999. Sejarah Sosiolinguistik Bahasa Melayu Lama. Pulau Pinang: Penerbit USM.

Paterson, H.S. & Blagden, C.O. 1924. An early Malay Inscription from 14th-century Trengganu. JMBRAS II: 258-263.

Phuang, T.K. & Lockhart, B. 2011. The Cham of Vietnam: History, Society and Art. Singapore: NUS Press.

Pou, S. 1992. Dictionnare Vieux Khmer-Francais-Anglai. An Old Khmer-French-English Dictionary. Snt. Keduanya 2002. Paris: Centre de Documenttation et de Recherche sur La Civilisation Khmere.

Rahman, A.I, Abdullah, Z.G., Zulkanain, A.R. 2012. Penemuan Tarikh Baru Pengasasan Empayar Kerajaan Melayu Melaka 1262. Melaka: IKSEP.

Ravaisse, P. 1922. Deux Inscriptions coufiques du Champa. Jour Asiatique XI serie XX: 247-289.

Razak, A.S. 2010. Batu Bersurat Piagam Terengganu Dari Perspektif Matematik. Kertas Kerja Undangan. Menemui Matematik (Discovering Mathematics) 32(1): 1–15.

Ricklefs, M.C., Lockhart, B., Lau, A., Reyes, P. & Aung-Thwin, M. 2010. A New History of Southeast Asia. United Kingdom: Palgrave MacMillan.

Rohani, M.Y. 2003. Perkaitan Bahasa Melayu dan Bahasa Iban: Satu Tinjauan Rmgkas. Jurnal Bahasa 3(3): 457-475.

Rohani, M.Y. & Hasnoor, N.M.N. 2014. Bahasa orang asli Melayu-proto: Bahasa atau dialek Melayu? Persidangan Serantau Kearifan Tempatan 2014 (RCLK 4): Sinergi Kelestarian Dinamisme, 11-14 Oct 2014, Kuching, Sarawak.

Rosenthal, F. 1970. Keagungan Ilmu. Terj. 1992 terhadap karyanya yang asal Knowlege Triumphant. Kuala Lumpur: Dewan Bahasa dan Pustaka.

Sang, V.N. 2017. Design and Development of e-Cham Application Indigenous Languages in Vietnam. Tesis Doktor Falsafah, Faculti Pendidikan, Universiti Teknologi Malaysia.

Schmidt, P. 1906. Die Mon - Khmer Volker ein Bindeglied zwischen Völkern Zentral- asiens und Austronesiens. Archiv für Anthropologie 5. Braunschweig.

Schweyer, A.-V. 2010. The Birth of Champa. Crossing borders in Southeast Asian archaeology, Sep 2010, Berlin, Germany, hlm. 17. Dlm. talian, https://halshs.archives-ouvertes.fr/halshs-00828812/document (22 Okt. 2016).

Seguy, J. 1971. La relation entre la distance spatiale et la distance lexicale. Revue de Linguistique Romane 35: 335–357.

Seguy, J. 1973. La dialectométrie dans l’Atlas linguistique de la Gascogne. Revue de Linguistique Romane 37: 1–24.

Shaharir, M.Z. 2010a. Hikayat Raja Pasai: sebuah Sorotan Tarikh penulisannya, kemasukan Islam di pascabima dan pelbagai ilmu di dalamnya. Filologi Melayu 17: 1-37.

Shaharir, M.Z. 2013. Kamus Melayu-Kelantan-Campa. Disunting semula 2014. Manus. buku.

Shaharir, M.Z. 2014. Kamus Melayu-Kelantan-Campa. Siap pertama 2013, disunting semula 12 Jun 2014. Manus. Buku.

Shaharir, M.Z. 2018a. Sekilas sejarah Campa. Dlm. Zahrin & Alinor (2018).

Shaharir, M.Z. 2018b. Terukirnya Bahasa Melayu dalam Sains dan Matematik Malayonesia. Pulau Pinang: Penerbit USM.

Shaharir, M.Z. 2020. Nombor dan Angka Perpuluhan Mendahului Dunia. Dlm. Tajuk Ilmu Pilihan dalam Bahasa Melayu yang Mendahului Ilmu dalam Bahasa Inggeris Sebelum Abad Ke-20 Masehi 1: 6-87.

Shaharir, M.Z. & Zahrin M.A. 2018. Rekacipta sistem bilangan perpuluhan Malayonesia dalam bahasa Melayu mendahului sistem bilangan perpuluhan dalam bahasa Inggeris. Melayu: Jurnal Antarabangsa Dunia Melayu 11(1) Januari 2018: 1-18.

Shaharir, M.Z. & Zahrin, M.A. 2019. Sistem Angka Perpuluhan yang Diketahui Tertua di Dunia: Angka Malayonesia. Journal of Science and Mathematics Letter 7: 52-65.

Swadesh, M. 1971. The Origin and Diversification of Language. Chicago: Aldine.

Syed Nazri. 2006. New Straits Time, 17 October.

Tan Malaka. 1943. Mandilog. Jakarta: Widjaya.

Tarling, N. (pnyt.). 1992. The Cambridge History of Southeast Asia: Volume 1, From Early Times to C.1800. CUP.

Tee, B.C. 2005. Sanskrit in Malay today. Sanskrit Studies Centre Journal 1: 136-145.

Thurgood, G. t.t. Crawfurd’s 1822 Malay of Champa. https://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.737.2375&rep=rep1&type=pdf

Toan, T.T. 2012. 5-Champa Food. A view Point. The Concept of Champa. https://plus. google.

com/118060950989012465687/posts/3THHwPYH3xt

van der Tuuk, H.N. 1865. Outlines of a Grammar of the Malagasy Language. Journal of the Royal Asiatic Society of Great Britain and Ireland (new series) 1: 419-46.

van der Tuuk, H.N. 1872 lampongsch en zijne tongvallen. Soerabajaasch Handelsblad. 16 Dec (cf. id. 1879).

Willoughby, J. 1991. The Cham Muslim of Indo-China. http://www.lchr.org/a/42/m5/history/cham_ muslims.html (20 Okt. 2016).

Winstedt, R. O. 1957. An Unabridged English-Malay Dictionary. 4th ed. & enlarged ed. 1972. Kuala Lumpur: Merican & Sons.

Yosdalifa, K. 2014. Vietnam Masa Dinasti dan Masuknya Islam di Vietnam. Warta Sejarah.

http://wartasejarah.blogspot.my/2014/07/vietnam-masa-dinasti-dan-masuknya-islam.html

Zahrin, M.A. & Alinor, M.A.K. 2018. Prasasti Campa Abad Ke-4 M Hingga Ke-15 M: Transliterasi dan Terjemahan 115 Buah Prasasti ke Dalam Bahasa Melayu Kini, manuskrip buku.

Zaini-Lajoubert, M. 2005. Hikayat Raja Pasai. Diterjemah daripada Bahasa Melayu Ke Bahasa Perancis dengan Judul Histoire de rois de Pasey oleh Aristide Marre. Jawhar 2(3): 19-30.

Ziaee, A.A. (t.t). Islam and Religious Extremism in Vietnam. http://www.kaskus.co.id/thread/ 5711852c31e2e626308b456a/sejarah-perkembangan-agama-islam-di-indochina—vietnam kamboja-amp-laos/

Internet

Internet CH. Chams. https://en.wikipedia.org/wiki/Chams (20 Okt. 2016)

Internet CSPL. Internet CSPL. 2009. Champadesa/Champa Negara. Catatan Sang Penglipur Lara. http://kerajaan-melayu.blogspot.my/2009/12/champadesachampa-nagara.html (3 Nov 2016)

Internet DBP. Khidmat Nasihat Dewan Bahasa dan Pustaka https://prpm.dbp.gov.my/Cari1?keyword=besi&d=175768& .

Internet HIV. History of Islam in Vietnam.Anglefire. http://www.angelfire.com/vt/ vietnamesemuslims/ hstry.html (24 Okt. 2016)

Internet PIV. Perkembangan Islam di Vietnam. http://ajiraksa.blogspot.my/2012/06/ perkembangan- islam-di-vietnam.html

Internet SPIV. Sejarah Perkembangan Islam di Vietnam. http://bangvandawablog.blogspot.my/ 2012/10/sejarah-perkembangan-islam-di-vietnam.html; http://kota-islam.blogspot.my/ 2013/12/sejarah-perkembangan-islam-di-vietnam.html; http://surgabudaya.blogspot.my/2013/12/ sejarah-perkembangan-islam-di-vietnam.html(24 Okt. 2016)

Internet TK. Internet TK. Tra Kieu. https://en.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A0_Ki%E1% BB%87u (20 Okt 2016)

Wikipedia 4. Bhadravarma I. https://id.wikipedia.org/wiki/Bhadravarman_I (20 Okt. 2016)

Wikipedia C1. Champa. https://en.wikipedia.org/wiki/Champa

Wikipedia C2. Chams. https://en.wikipedia.org/wiki/Chams#21st_century

Wikipedia LY. Lam Ap. https://en.wikipedia.org/wiki/L%C3%A2m_%E1%BA%A4p

Wikipedia SL. Swadish list. https://en.wikipedia.org/wiki/Swadesh_list

Prasasti

BSD = bertarikh setara dengan

Binh Dinh I BSD 1323 S (= 1401 M)

Chien Dan abad ke- 10 S (= ke-11 M)

Cho Dinh I BSD 1148 S (=1226 M)

Dong Yen Chau sek. 400 M / 350 M

Drang Lai BSD 1331 M

Jayaindravarman II. 1010 S (=1088 M). Kepingan Batu Myson. Mi Son XVI. Dlm Finot M. 1906. BEF, Vol IV, nom. XVI: 128-133; Transliterasi dlm Jacques C (Pnyut.). Etudes Epigraphiques sur le Pays Cham, de Finot, Huber, Coedes et Mus. Paris: EFEO, pp. 128-130. Terj. Inggeris dlm Majumdar R.C. 1985. Campa History and Culture of an Indian Colonial Kingdom in the Far East 2nd-16th Century. Delhi: Gian Publ. House’. Terjemahan ke dlm bahasa Inggeris juga ada dalam Maspero G. 2002. The Champa Kingdom. The History of an Extinct Vietnamese Cullture. Bangkok: White Lotus Press. Terj bahasa Melayu dlm Shaharir b.M.Z. 2010. Pembinaan Semula Teori Kepemimpinan dan Kepengurusan Rumpun Melayu. Snt ke-2, Lampiran 1. Kuala Terengganu: Penerbit UMT; Lihat juga Zahrin & Alinor (2018).

Kedukan Bukit, Palembang BSD 605 S (=683 M)

Lamngo I abad ke=12 S (= abad ke-13 M)

Mi Son XII BSD 1003 S (=1081 M)

Mi Son XVI. Lihat Jayaindravarman II.

Mi Son XVII BSD 1036 S (= 1114 M)

Mi Son XVIII BSD 1062 S (=1140 M)

Mi Son XX BSD 1079 S (= 1157 M)

Mi Son XXI abad ke-10/ke-11 S (= abad ke-11/ke-12 M)

Mi Son XXII abad ke-10/ke-11 S (= abad ke-11/ke-12 M)

Mi Son XXIX BSD 1116 S (=1194 M)

Nha-bien BSD 833 S (= 911 M)

Phu Qui BSD 811 Saka (S) (= 889 M),

Phuan Tuan abad ke-9 S (= abad ke-10 M)

Po Klong Garai II BSD 972 S (= 1050 M)

Po Klong Garai III BSD abad ke-12/13 S (= ke-13/14 M)

Po Nagar BSD 1006 S (= 1084 M)

Po Nagar VI BSD 1065 S (= 1143 M)


Refbacks

  • There are currently no refbacks.



IKATAN AHLI ARKEOLOGI MALAYSIA

d/a Institut Alam dan Tamadun Melayu
Universiti Kebangsaan Malaysia
43600 UKM Bangi, Selangor Darul Ehsan, Malaysia
Tel: +60 3 8921 5280